onsdag 26 september 2012
OFF
Så skönt det skulle vara om man kunde stänga av hjärnan ibland och sluta tänka så förbannat mycket...
onsdag 11 april 2012
BESVÄRJELSE.
Du kommer resa dej och gå,
du kommer lära dej mitt namn.
Det kommer tidvis att bli svårt,
det blir kallt, och åskan kommer gå.
Men jag ska gnugga dig varm,
jag ska viska ditt namn,
du ska somna i min famn.
Vi kommer älska dej då.
Och det kommer att bli tjat, och vi kommer säga nej.
Du kommer smälla i dörrar, och skrika:
”jag hatar dej.”
Det blir många hårda ord när du sätter oss på prov,
för att se om vi står kvar.
Vi kommer älska dej då.
Och så kommer det en dag,
när någon sliter ditt hjärta itu.
Du gråter på ditt rum, och vi undrar: vad gör vi nu?
För den tröst som vi vill ge, den vill du inte ha.
Du kommer vända dej bort, du kommer be oss att gå.
Och vi, vi kommer älska dej då.
Du växer och blir stor,
och en dag är du längre än jag.
Hittar nån annastans att bo, det är tyst,
ditt rum står tomt.
Vi ställer in nåt gammalt skräp,
och blir sittande en stund
och tänker tillbaks.
Vi kommer älska dej då.
Men det kommer alltid finnas dom,
som vill sätta dej på plats.
Och dom som vill tala om att du är ingenting värd.
Men då minns du vad vi sagt,
och du vet att dom har fel.
Du kommer inte höra på.
Du kommer vända dej och gå.
Och vi ska följa dina spår,
vi vill veta vad du gör och hur det går.
Och sen efter några år,
sitter vi barnvakt så ofta vi får.
Och vi är stolta, kan du tro, stolta som få
när vi ser dej med dom små.
Vi kommer älska dej då.
Och så en mörk och kulen höst,
när din far är gammal och mor är trött.
Då tar du dej tid, kommer över nån söndag med en flaska vin.
Du gör vinter i vår trädgård,
medan vi sitter och ser på
och sen äter vi en bit.
Vi kommer älska dej då.
Jag lägger handen mot din kind.
Mina läppar mot din panna.
Och jag viskar några ord som du inte kan förstå.
Men som kommer skydda dig ändå.
du kommer lära dej mitt namn.
Det kommer tidvis att bli svårt,
det blir kallt, och åskan kommer gå.
Men jag ska gnugga dig varm,
jag ska viska ditt namn,
du ska somna i min famn.
Vi kommer älska dej då.
Och det kommer att bli tjat, och vi kommer säga nej.
Du kommer smälla i dörrar, och skrika:
”jag hatar dej.”
Det blir många hårda ord när du sätter oss på prov,
för att se om vi står kvar.
Vi kommer älska dej då.
Och så kommer det en dag,
när någon sliter ditt hjärta itu.
Du gråter på ditt rum, och vi undrar: vad gör vi nu?
För den tröst som vi vill ge, den vill du inte ha.
Du kommer vända dej bort, du kommer be oss att gå.
Och vi, vi kommer älska dej då.
Du växer och blir stor,
och en dag är du längre än jag.
Hittar nån annastans att bo, det är tyst,
ditt rum står tomt.
Vi ställer in nåt gammalt skräp,
och blir sittande en stund
och tänker tillbaks.
Vi kommer älska dej då.
Men det kommer alltid finnas dom,
som vill sätta dej på plats.
Och dom som vill tala om att du är ingenting värd.
Men då minns du vad vi sagt,
och du vet att dom har fel.
Du kommer inte höra på.
Du kommer vända dej och gå.
Och vi ska följa dina spår,
vi vill veta vad du gör och hur det går.
Och sen efter några år,
sitter vi barnvakt så ofta vi får.
Och vi är stolta, kan du tro, stolta som få
när vi ser dej med dom små.
Vi kommer älska dej då.
Och så en mörk och kulen höst,
när din far är gammal och mor är trött.
Då tar du dej tid, kommer över nån söndag med en flaska vin.
Du gör vinter i vår trädgård,
medan vi sitter och ser på
och sen äter vi en bit.
Vi kommer älska dej då.
Jag lägger handen mot din kind.
Mina läppar mot din panna.
Och jag viskar några ord som du inte kan förstå.
Men som kommer skydda dig ändå.
lördag 7 april 2012
MYCKET SKA MAN VARA MED OM..
Ja herregud....sista veckan har varit minst sagt innehållsrik. Förra helgen natten till lördag så åkte jag tillsist på den där förbannade magsjukan. Den som jag förövrigt gått & våndats över sedan dagen jag fick min diagnos. Kräktes några gånger hemma men blev tillsist så osäker på hur det skulle fortskrida så jag ringde ambulansen & dom fick komma & hämta mig. Knep ihop ögonen under hela ambulansfärden & koncentrerade mig allt vad jag kunde på att inte kräkas. Väl inne på akuten så blev jag förpassad till ett litet kyffe där jag fick ligga alldeles själv. Alla sköterskor som kom in var väl inpaketerade i små vad vi kan kalla det "rymddräkter"! Sedan fick jag iaf dropp & kortison. Fick tillsist komma upp på medicinavdelningen. Helt färdig var jag & hade slutat kräkas vi det laget. Fick ett sms av Andreas som frågade om jag var i Mora eller Falun. "FALUN" skrev jag tillbaka utan att tveka, sedan slocknade jag & sov några timmar. När jag vaknade igen så var tuttarna så jäkla sprängfyllda så jag visste inte vad jag skulle ta mig till & pumpen hade jag såklart glömt hemma. En av sköterskorna fick ge sig ut på bröstpumps-jakt & hon påpekade innan att "vi har ju inget BB här längre" så hon visste inte om det fanns nån pump heller. Vaddå inget BB tänkte jag, är hon dum i huvet eller?? (var ju så säker på att jag var i Falun..) Tillsist efter att jag varit på rummet kanske 6-7 timmar så kollar jag ut genom fönstret & håller nästan på att ramla baklänges när jag till min förvåning ser parkeringen på MORA lasarett? Öhh.. Det var ju tur att jag kollade ut tillsist. Hade kunnat bli riktigt spännande ifall Andreas hämtat mig sen. Tänk så förvånade vi hade blivit!
Det gick iaf bra den här gången. Nu vet jag att jag ska göra om jag blir magsjuk igen.
I förrgår så fick jag ge mig iväg till Djursjukhuset i Falun med Clara. Hon har sedan några dagar tillbaka haft en blodblandad flytning & druckit väldigt mycket vatten. Visade sig att hon hade cystor full hela livmodern och början till en livmoderinflammation. Efter diverse prover & ultraljud så fick jag iaf med henne hem igen. Hade det varit akut så hade dom opererat henne samma kväll. Nu äter hon antibiotika och på onsdag ska vi tillbaka igen och ta bort livmodern. Mattes lilla älskling. Usch så hemskt det är när dom inte kan prata. Tänker inte tro nåt annat än att det ska gå bra!!
Det gick iaf bra den här gången. Nu vet jag att jag ska göra om jag blir magsjuk igen.
I förrgår så fick jag ge mig iväg till Djursjukhuset i Falun med Clara. Hon har sedan några dagar tillbaka haft en blodblandad flytning & druckit väldigt mycket vatten. Visade sig att hon hade cystor full hela livmodern och början till en livmoderinflammation. Efter diverse prover & ultraljud så fick jag iaf med henne hem igen. Hade det varit akut så hade dom opererat henne samma kväll. Nu äter hon antibiotika och på onsdag ska vi tillbaka igen och ta bort livmodern. Mattes lilla älskling. Usch så hemskt det är när dom inte kan prata. Tänker inte tro nåt annat än att det ska gå bra!!
tisdag 27 mars 2012
AMNING
Jag tror jag blir galen snart!!! Jag vill SÅ gärna helamma min son men jag har nästan ingenting att ge honom å det är såå irriterande!!
Har mailat med amningshjalpen.se å fått lite tips därifrån. Har druckit massvis sista två dagarna & låtit han tutta oftare. Kanske har det blivit aaaaaningens mer mjölk. Få se hur det artar sig, jag hoppas han har gått upp i vikt denna vecka iaf. Sista vikten vi tog så hade han bara gått upp 30g på 2 veckor. Idag har han varit en väldigt nöjd gosse! Han ler massor när man pratar med honom och har börjat göra lite ljud med munnen!
När jag lämnade Signe på dagis idag så berättade jag som vanligt att jag skulle åka iväg en stund men att jag skulle komma och hämta henne sen. Fick en puss & en kram och när vi kramats klart så kom Nanna fram till Signe & sa: -Signe! Ska vi gå och gunga?? Varpå Signe svarar: -Jaa,aaa! Sen tultade dom iväg brevid varandra & Signe vände sig inte ens om för att kolla om jag gick å det var så skönt! Är så glad att dagis fungerar så bra & att hon har kompisar där som hon tyr sig till! Hon vill jämt dit numer och blir inte ledsen när jag åker därifrån!
Idag har vi premiärgrillat ute! Har även varit till Vansbro och unnat oss en Håkanssons-fika samt inhandlat ett par nya stövlar till Signe!
Nu ska jag slänga fram den där patten igen........men först ska jag byta en skitblöja...(den blev en skitblöja i skrivande stund..)
Har mailat med amningshjalpen.se å fått lite tips därifrån. Har druckit massvis sista två dagarna & låtit han tutta oftare. Kanske har det blivit aaaaaningens mer mjölk. Få se hur det artar sig, jag hoppas han har gått upp i vikt denna vecka iaf. Sista vikten vi tog så hade han bara gått upp 30g på 2 veckor. Idag har han varit en väldigt nöjd gosse! Han ler massor när man pratar med honom och har börjat göra lite ljud med munnen!
När jag lämnade Signe på dagis idag så berättade jag som vanligt att jag skulle åka iväg en stund men att jag skulle komma och hämta henne sen. Fick en puss & en kram och när vi kramats klart så kom Nanna fram till Signe & sa: -Signe! Ska vi gå och gunga?? Varpå Signe svarar: -Jaa,aaa! Sen tultade dom iväg brevid varandra & Signe vände sig inte ens om för att kolla om jag gick å det var så skönt! Är så glad att dagis fungerar så bra & att hon har kompisar där som hon tyr sig till! Hon vill jämt dit numer och blir inte ledsen när jag åker därifrån!
Idag har vi premiärgrillat ute! Har även varit till Vansbro och unnat oss en Håkanssons-fika samt inhandlat ett par nya stövlar till Signe!
Nu ska jag slänga fram den där patten igen........men först ska jag byta en skitblöja...(den blev en skitblöja i skrivande stund..)
tisdag 20 mars 2012
DET RULLAR PÅ....
Shit va dagarna går fort! Igår blev Henry 2 månader! Mammas lilla älsklingsgrabb! Kan fortfarande inte riktigt förstå att vi fick en helt underbar liten pojke! ....å att man kan känna så mycket kärlek till nån som man inte känt så länge!
I lördags så fick jag ett spännande sms på morgonen från Cissi som misstänkte att det ÄNTLIGEN var bebis på G! .....53 minuter senare kom nästa sms, då hade vattnet gått och dom var påväg till Falun! Hela förmiddagen gick jag som på nålar och det var såå himla spännande! Hoppade högt varje gång det plingade till i telefonen.. tillsist så kom det äntligen en bild på en otroligt söt liten.... *trumvirvel* POJKE! Alfreds lillebror! Satt där vid köksbordet och grät en skvätt av lycka & lättnad att allt gått bra! GRATTIS Cissi & Co. till Lillebroren!
Idag har Signe varit på dagis i 5 timmar! Första gången på jättelänge, hon hade sovit där också och det hade gått jättebra! Hon tycker verkligen det är roligt med dagis nu. På morgonen när vi ska åka så ropar hon "DAGIS! JA! YES!" ...det är ett tecken på att nånting är jättebra! :)
Medans hon var där så var jag & Henry hemma & myste. Kändes skönt att få ägna ALL min uppmärksamhet till honom för en gångs skull. När Signe är hemma så känns det inte som man kan "leva ut" & gulligulla med Henry för mycket, av rädslan för att göra Signe svartsjuk. Så idag har vi myst alltså, bara han & jag! Bestämde mig sen för att gå till dagis & hämta Signe. Valde naturligtvis fel väg dit. Tänkte gena genom skogen på grusvägen men den var sååå lerig. Clara såg ut som ett litet troll, lurvig & lerig å inte nå vidare imponerad av mattes påhitt. När jag äntligen kom ut på asfaltsvägen så mötte jag Lisa som var påväg för att hämta Nanna. Så kul att vi diskuterade det där med att GÅ till dagis & hämta barnen igår å så gjorde vi båda det idag! Haha..
Nu ska jag försöka lägga lilla mannen i vaggan & hoppas på att han sover några timmar. Han sover för tillfället i min famn med bröstvårtan tryckt mot näsan..den kanske luktar gott, vem vet? :)
Godnatt!
I lördags så fick jag ett spännande sms på morgonen från Cissi som misstänkte att det ÄNTLIGEN var bebis på G! .....53 minuter senare kom nästa sms, då hade vattnet gått och dom var påväg till Falun! Hela förmiddagen gick jag som på nålar och det var såå himla spännande! Hoppade högt varje gång det plingade till i telefonen.. tillsist så kom det äntligen en bild på en otroligt söt liten.... *trumvirvel* POJKE! Alfreds lillebror! Satt där vid köksbordet och grät en skvätt av lycka & lättnad att allt gått bra! GRATTIS Cissi & Co. till Lillebroren!
Idag har Signe varit på dagis i 5 timmar! Första gången på jättelänge, hon hade sovit där också och det hade gått jättebra! Hon tycker verkligen det är roligt med dagis nu. På morgonen när vi ska åka så ropar hon "DAGIS! JA! YES!" ...det är ett tecken på att nånting är jättebra! :)
Medans hon var där så var jag & Henry hemma & myste. Kändes skönt att få ägna ALL min uppmärksamhet till honom för en gångs skull. När Signe är hemma så känns det inte som man kan "leva ut" & gulligulla med Henry för mycket, av rädslan för att göra Signe svartsjuk. Så idag har vi myst alltså, bara han & jag! Bestämde mig sen för att gå till dagis & hämta Signe. Valde naturligtvis fel väg dit. Tänkte gena genom skogen på grusvägen men den var sååå lerig. Clara såg ut som ett litet troll, lurvig & lerig å inte nå vidare imponerad av mattes påhitt. När jag äntligen kom ut på asfaltsvägen så mötte jag Lisa som var påväg för att hämta Nanna. Så kul att vi diskuterade det där med att GÅ till dagis & hämta barnen igår å så gjorde vi båda det idag! Haha..
Nu ska jag försöka lägga lilla mannen i vaggan & hoppas på att han sover några timmar. Han sover för tillfället i min famn med bröstvårtan tryckt mot näsan..den kanske luktar gott, vem vet? :)
Godnatt!
tisdag 7 februari 2012
HENRY
Nu har jag äntligen lite tid över för att uppdatera här mellan amningarna, blöjbyten & lek med storasyster!
19:e Januari 2012, klockan 13.38 föddes vår älskade lilla Henry! 3570g och 49 cm lång!
Allting gick jättebra! Jag var så himla nervös innan snittet men det hade jag inte alls behövt vara. Allt gick så lungt till & vi blev så väl omhändertagna. Det blev några dagar extra på BB då vi fick reda på vid läkarundersökningen att han har ett litet hål i hjärtat som inte ville växa igen riktigt. Enligt ultraljudet läkaren gjorde så är det ca 2mm stort & borde försvinna av sig självt när han blir större. Vi ska på återbesök när han är 3 månader så får vi se hur det ser ut. Läkaren tyckte inte att vi skulle gå & oroa oss så vi får helt enkelt lita på det. Henry verkar må bra iallafall, det är det viktigaste.
Henry har hittils varit en väldigt lugn & harmonisk liten gosse! Han är nöjd med att sitta själv i babysittern (totalt olik sin storasyster på så vis som JÄMT skulle bli buren eller sitta i famnen.) Senaste dagarna har han dock haft lite knip i magen på kvällarna. Vi ska prova med Semperdroppar & Minifom nu få se om det blir bättre. Fick även hem mitt amningste idag som jag beställt. Det ska visst stimulera mjölkproduktionen & förhindra magknipet på bebisen. Hoppas det hjälper vår lilla älskling!
Signe har hanterat hela den här nya situationen helt fantastiskt! Jag trodde aldrig det skulle gå så smidigt. Hon är inte alls så svartsjuk som jag trodde hon skulle vara. Visst slinker det ur några "min mamma eller min pappa" om dagen, men oftast är hon nöjd ändå med att sätta sig bredvid och läsa bok eller se på tv när jag ammar eller Andreas håller i honom. Första dagarna var såå jobbiga, jag kände mig som ett svin rent ut sagt. Som jag hade förrått henne, men det var nog bara alla mina hormoner som spelade mig ett spratt. Hon pussar på "lillebod" hela tiden och vill hålla i honom. När han blir ledsen blir hon så upprörd & springer dit & stoppar i nappen eller kommer & rycker oss i tröjärmen.
Var så himla rädd att jag inte skulle kunna älska ett barn till men det hade jag inte ens behövt fundera på! Mina barn är helt underbara och jag älskar båda två lika mycket! Det sista jag sa till Andreas innan jag rullades in i operationsrummet var "tänk om jag inte tycker om ungen!??" Hur kunde jag kläcka ur mig nåt så dumt? Det var kärlek vid första ögonkastet när jag fick se honom! Tänk va mycket man oroar sig
innan...
Andreas ska vara hemma & vara pappaledig 2 veckor till. Är så himla glad att ha honom hemma såpass länge! Just nu är han & Signe ute & åker fyrhjuling!
Åter till vardagen, det smattrade rätt så rejält i babysittern här brevid nyss. Lillebror har nog fixat en överraskning.. Over and out!
19:e Januari 2012, klockan 13.38 föddes vår älskade lilla Henry! 3570g och 49 cm lång!
Allting gick jättebra! Jag var så himla nervös innan snittet men det hade jag inte alls behövt vara. Allt gick så lungt till & vi blev så väl omhändertagna. Det blev några dagar extra på BB då vi fick reda på vid läkarundersökningen att han har ett litet hål i hjärtat som inte ville växa igen riktigt. Enligt ultraljudet läkaren gjorde så är det ca 2mm stort & borde försvinna av sig självt när han blir större. Vi ska på återbesök när han är 3 månader så får vi se hur det ser ut. Läkaren tyckte inte att vi skulle gå & oroa oss så vi får helt enkelt lita på det. Henry verkar må bra iallafall, det är det viktigaste.
Henry har hittils varit en väldigt lugn & harmonisk liten gosse! Han är nöjd med att sitta själv i babysittern (totalt olik sin storasyster på så vis som JÄMT skulle bli buren eller sitta i famnen.) Senaste dagarna har han dock haft lite knip i magen på kvällarna. Vi ska prova med Semperdroppar & Minifom nu få se om det blir bättre. Fick även hem mitt amningste idag som jag beställt. Det ska visst stimulera mjölkproduktionen & förhindra magknipet på bebisen. Hoppas det hjälper vår lilla älskling!
Signe har hanterat hela den här nya situationen helt fantastiskt! Jag trodde aldrig det skulle gå så smidigt. Hon är inte alls så svartsjuk som jag trodde hon skulle vara. Visst slinker det ur några "min mamma eller min pappa" om dagen, men oftast är hon nöjd ändå med att sätta sig bredvid och läsa bok eller se på tv när jag ammar eller Andreas håller i honom. Första dagarna var såå jobbiga, jag kände mig som ett svin rent ut sagt. Som jag hade förrått henne, men det var nog bara alla mina hormoner som spelade mig ett spratt. Hon pussar på "lillebod" hela tiden och vill hålla i honom. När han blir ledsen blir hon så upprörd & springer dit & stoppar i nappen eller kommer & rycker oss i tröjärmen.
Var så himla rädd att jag inte skulle kunna älska ett barn till men det hade jag inte ens behövt fundera på! Mina barn är helt underbara och jag älskar båda två lika mycket! Det sista jag sa till Andreas innan jag rullades in i operationsrummet var "tänk om jag inte tycker om ungen!??" Hur kunde jag kläcka ur mig nåt så dumt? Det var kärlek vid första ögonkastet när jag fick se honom! Tänk va mycket man oroar sig
innan...
Andreas ska vara hemma & vara pappaledig 2 veckor till. Är så himla glad att ha honom hemma såpass länge! Just nu är han & Signe ute & åker fyrhjuling!
Åter till vardagen, det smattrade rätt så rejält i babysittern här brevid nyss. Lillebror har nog fixat en överraskning.. Over and out!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)